När allt är upp och ner.
Ligger i sängen och har min snarkande pöjkvän breve mig och kan verkligen inte sova. Fasar verkligen över jul afton, visst de ska vell bli mys, erik ska ju va med men ändå. Pappa kommer inte vara med, vi skall åka till syrran på jul aftons mörra och ja åker vell hem på jul dan men mamma stannar tills annan dan om inte längre.
På jul afton så har vi varit hemma så länge ja kan minnas, pappa var inte den som ville åka någonstans, han ville att man skulle vara hemma i Bästorp på jul afton, som han allt varit uppväxt med. Jag tycker de är svårt att vara hemma över huvud taget för ja tänker alltid på han. Nu har ja låge och gråte en stund de enda som kommer upp är när han släppte av oss vid bryggan, och va han sa och senare när vi kom hem och mamma kom emot mig....hur kan något sånt här förjävligt hända? De är inte rättvist för fem Jävla öre!! Att jag vid 16 års ålder förlorar min far, bror och syster förlorar också sin far, mamma sin man. Farmor sin son, dennvy sin svärfar, alexander och emilia sin morfar, birgitt, maj-lis och gunilla mister sin lille bror. Och alla förlora han, ja alla förlora han på något sätt. Och allt gick så fort, bara på någon sekund va han inte längre med oss. Man bär med sig mycket tung sorg, mycket sömnlösa nätter, mycket oro, mycket tårar, men även mycket bra minnen. Att veta att man aldrig lär se igen han är overkligt. <3
- Pappa vi saknar dig <3<3<3
- Pappa och Emilia midsommar 2007 <3
- Pappa vi saknar dig <3<3<3
- Pappa och Emilia midsommar 2007 <3
Kommentarer
Trackback